Kvinnor och flickor blir mördade för att de älskat. De har inte begått något brott. De har älskat en person som inte har en aning om vad kärlek är. De har blivit brutalt mördade för att de ville leva sitt liv. De farligaste åren i en kvinnas liv är när hon föds och när hon lämnar en relation. Verkligheten som vi arbetar med och mot varje dag framträder i dess sanna form under konferensen #dödsorsakkvinna.

Inget blir sig likt igen efter ett mord. Det blir aldrig mer sig likt. Det går inte att reparera. Alla runtomkring får sina liv sönderslagna. Föräldrar förlorar sin dotter, syskon sin syster och barn sin mamma. Aldrig mer en kram, snusandet i håret eller det bubblande skrattet som får alla andra att bli glada. Aldrig mer.

Det vakuum som uppstår när en kvinna blir mördad av en närstående är bedövande. Men det kommer nästan aldrig som en blixt från en klar himmel. Åtminstone inte för de närmaste. De har ofta med oro följt utvecklingen och försökt stötta på olika sätt men det är svårt att göra rätt när allt är fel. 

Brottet klaras i princip alltid upp. Efteråt, när har man facit. Då är det lätt att se. Varningstecknen. Efteråt, då ser alla. Men vi verkar liksom inte kunna lära oss att applicera det framåt. Att förebygga och förhindra nya mord.

Inbjudna talare på konferensen #dödsorsakkvinna är de mest kompetenta i Sverige inom detta område. Smärtan, sorgen och respekten för de som dödats och för deras anhöriga, var påtaglig under hela dagen.

Axplock från dagens talare:

  • Fysiskt våld är inte alltid en indikator på att det kan ske ett mord. Det finns andra typer av våld: ekonomiskt, hot mm
  • Män som mördar sin partner eller ex-partner är svårare att riskbedöma innan det skett ett mord eftersom de oftast inte har någon kriminell bakgrund.
  • Många män som mördat en närstående, har sökt hjälp innan. Men har inte fått det eller inte tillräcklig hjälp. I risk- och suicid-bedömningen bör frågan finnas: – Har du funderat på att skada någon annan? Inte bara om man funderat på att skada sig själv?
  • Vid separation så kan inte mamman skydda sina barn längre eftersom man per automatik har gemensam vårdnad.
  • Problematiskt med kombinationen våld i nära och dagens vårdnadsprocess eftersom rätten har en skyldighet att försöka få föräldrarna att komma överens. Något som är mycket farligt när det handlar om våld i nära.
  • Ingen utreder barnens situation fullt ut efter att deras mamma har blivit mördad
  • Det är inte alltid någon myndighetsperson gjort fel, alltså formellt fel, innan ett mord. Men man har ofta missat flera möjligheter att förhindra mord.
  • Svartsjuka, kontrollbehov och påtänkt eller pågående separation några av riskfaktorer vid dödligt våld i nära relationer.
  • Svårt att hitta enskilda markörer för att veta vilka som kan döda
  • Män som dödar kvinnor är lik normalpopulationen
  • Män kan få vårdnaden efter att ha mördat mamman.
  • Barnen blir inte tillfrågade om vad de vill.
  • Pappan kan styra barnen från fängelset.
  • Begravning kan vara den sista skymfen mot kvinnan. Mannen är närmast anhörig och bestämmer hur begravningen ska gå till.

Mina tankar efter konferensen #dödsorsakkvinna

Förtvivlan blandas med hopp. Förtvivlan eftersom mord är en katastrof för alla drabbade och ett misslyckande från samhället. Hoppet som tändes var att det finns flera områden där man kan göra stor skillnad, som definitivt kommer att minska våldet och antalet mord i nära relation. 

Det största problemet, som jag ser, är att myndigheter inte verkar se vidden av att de faktiskt medverkar till att 20 kvinnor om året blir mördade av en närstående. Bristen på samverkan, att man inte följer rutiner eller avsaknad av rutiner, gör att kvinnor och barn tvingas att fly för sina liv ifrån en man som de älskat.

Jag hävdar att på varje mördad kvinna så går det ytterligare 10.000 som lever med ständig skräck. De är i situationer där de tvingas att ta beslut om sin och sina barns säkerhet utan den minsta uppbackning från samhället. Det finns så många processer i samhället som idag gynnar förövare och dem som vill förstöra livet för andra tex vårdnad, bodelning, bistånd, föräldrabalken, sociala ersättningar m.m.

Min To-do för att förhindra mord:

  • Genomlysning av samtliga myndigheter och stödfunktioner för att hitta vilka rutiner som idag gynnar förövare och bidrar till att våldet eskalerar
  • Samverkan mellan myndigheter
  • Nya metoder/rutiner för alla processer runt separation och våld i nära
  • Utbilda ALLA medborgare om våld i nära relation så fler förstår och kan stötta.

Om man gör en genomlysning med de utsattas ögon så kommer man att hitta mycket som idag är helt galet och kontraproduktivt. När vi kommer tillrätta med detta kan vi stoppa eller åtminstone minimera skadeverkningarna av mäns våld mot kvinnor och barn.

Vi kan inte göra som vi alltid har gjort

 Då dör människor

Vi måste arbeta på nya sätt

/ Maria Larsson

Medverkande på konferensen #dödsorsakkvinna, som anordnades av Jämställdhetsmyndigheten och Unizon, den 27 nov 2019:

Lena Ag, generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten, inledningstalade.

Åsa Lindhagen, Jämställdhetsminister skickade en hälsning via inspelning.

Ulrika Rogland, jurist med mångårig erfarenhet inom rättsväsendet. Berättade om det uppmärksammade rättsfallet om mordet på Lugnet i Malmö 2012, där hon var kammaråklagare.

Carina Hällberg och Moa Mannheimer, utredare dödsfallsutredningar, Socialstyrelsen. Berättade om sitt uppdrag att genomföra dödsfallsutredningar men även vid försök till dråp/mord. Allt för att dokumentera vad som skett för att kunna se vad vi kan göra för att förhindra att det sker i framtiden.

Nina Forselius, statistiker/utredare Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade årlig statistik om dödligt våld i parrelation.

Gunilla Krantz, professor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet samt forskare vid Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV).

Kerstin Weigl och Kristina Edblom,

journalister på Aftonbladet och författare. Tillsammans har de kartlagt samtliga mord på kvinnor utförda av en närstående under 2000-talet samt skrivit boken I händelse av min död.

Moderatorer:

Olga Persson,

generalsekreterare Unizon och

Katarina Björkgren , utredare Mäns våld mot kvinnor, Jämställdhetsmyndigheten.

Stort tack till alla medverkande!

Pin It on Pinterest